Duktighetsideal

Högpresterande kvinnor lever i riskzonen

Lämnar du jobbet på jobbet? Eller händer det att datorn eller mobilen slinker upp på kvällen för att checka av mejlen en sista gång? Att gränsen mellan arbets- och privatliv suddas ut mer och mer utgör en hälsorisk. Det menar psykologen Marie Swelén. Och i riskzonen står kvinnor med duktighetsideal.

Stress, ångest och depression har blivit vanligare under det senaste decenniet. Psykisk ohälsa breder ut sig alltmer och bidrar till nedsatt arbetsförmåga och i värsta fall sjukskrivningar. En rapport från Försäkringskassan från 2020 visar att det är 41 procent högre risk att kvinnor drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa än män. Marie Swelén, chefspsykolog på försäkringsbolaget Euro Accident, menar att det finns flera bakomliggande stressfaktorer för kvinnor.

– Livspusslet i sig kan vara en utmaning. Man ska få ihop allt i privatlivet med fritidsaktiviteter, familj, vänner och samtidigt göra karriär, säger hon och fortsätter:

– Min erfarenhet är att många kvinnor, särskilt unga som är i början av sin karriär, har höga krav på sig själva. I kombination med höga arbetskrav är de i riskzonen för att utveckla ohälsa. Av de som jag har mött i mitt arbete är det flera som är kursettor, ambitiösa och vill visa framfötterna, men det är ofta svårt att få ihop ekvationen med vardagens livspussel.

Efter två år med hemmets köksbord som kontor har gränserna mellan arbets- och privatliv suddats ut för allt fler. Dessutom har kravet på tillgänglighet ökat inom flera branscher där man förväntas vara uppkopplad och redo för att svara på mejl och frågor utöver arbetstid. Marie Swelén menar att det inte är ett hållbart arbetssätt och vill höja ett varningens finger.

– Man måste titta på helheten och vad som är hållbart över tid. Det är viktigt att sätta gränser, jobb är jobb och fritid är fritid. Man ska hålla att arbeta under många år, och få ihop familjelivet och inte slita ut sig på grund av för höga ambitioner och duktighetsideal, säger hon.

För att problem med psykisk ohälsa inte ska leda till sjukskrivning gäller det att sätta in rätt resurser i rätt tid. Att ha en bra dialog med sin chef är grundläggande för att få hjälp med avlastning för att kunna dra ner på tempot.

– Många springer i samma ekorrhjul utan att stanna upp och reflektera över hur man faktiskt mår. Men ger man sig själv reflektionsutrymme kan det medföra stora förändringar. Det kan vara tankar om vad man gjort under dagen, hur man egentligen mår och vad som är det betydande i livet. Det viktiga är att man tar sin situation på allvar – de som väl blir sjuka har ofta förnekat signalerna länge, och då blir ofta vägen tillbaka desto tuffare, berättar Marie Swelén.

Det är just den tuffa vägen tillbaka som Marie Swelén och hennes kollegor på Euro Accident arbetar med dagligen. Hon lyfter vikten av vilken skillnad en försäkring kan göra för livets alla utmaningar – inte bara på arbetet.

Utarbetad kvinna i hall

Ett företags personal är den viktigaste tillgången, så varför skulle man inte ha den försäkrad? Det är tillsammans som vi skapar hållbara medarbetare. Vi vet att rätt insatser i tid gör skillnad – 8 av 10 personer som vi hjälper blir inte långtidssjukskrivna och kan fortsätta att arbeta och må bra. Att låta det gå så långt är helt enkelt onödigt. 

Allt du behöver veta

Då en medarbetare inte mår bra

Åtta av tio försäkrade som får hjälp av oss då de inte mår bra undviker att bli långvarigt sjuka.

Vi har samlat information som kan var till hjälp då en medarbetare inte mår bra.