Plats för det omätbara

Existentiell hälsa i samhället

Stöd i existentiella frågor är ett allmänmänskligt behov och på Euro Accident är vi övertygade om att hela samhället skulle tjäna på att existentiell hälsa lyftes fram i större utsträckning av fler aktörer inom vård och hälsa.

Vi vet att medarbetare som mår bra presterar bättre på jobbet. De är mer engagerade, kreativa och motiverade. Men genom livet möter vi många olika utmaningar, såväl i jobbet som privat, och då behöver vi olika former av stöd och anpassningar.

Med hjälp av existentiell vägledning kan vi bli bättre på att hantera livets utmaningar utan att bli sjuka. Det minskar risken för onödigt lidande och långvarig sjukfrånvaro, något som både individen, företagen och samhället har att tjäna på.

Utrymme för det omätbara

Att existentiell hälsa saknar en universell definition och är något djupt subjektivt kan göra det utmanande att arbeta metodiskt med. Detta behöver dock inte vara något negativt, utan kan i stället ge oss en sund riktning för hur vi ser på och förhåller oss till ohälsa.

Vissa ser det som en svaghet att existentiell hälsa inte går att mäta och menar att det gör det svårt att jobba med. Men allt i livet är inte mätbart och på Euro Accident tror vi inte att allt vare sig kan eller ska mätas när det kommer till människans välbefinnande.

Det är något vi behöver förhålla oss till och som behöver prägla hur vi ser på, förstår och hanterar ohälsa.

Vad händer om vi erkänner även det som är omätbart? Kanske finns det något viktigt att lära av det omätbara?

Fredrik Bengtsson, leg. psykolog och metodansvarig på Euro Accident, och en av få psykologer i Sverige som är existentiellt inriktade.

Fredrik Bengtsson sitter i soffa med ljus kostym, benen i kors och händerna i knät. Han lutar sig över soffkanten, ler och tittar in i kameran.

Fredrik Bengtsson, leg. psykolog med specialistinriktning inom existentiell psykologi.

Fredrik Bengtsson sitter i soffa med ljus kostym, benen i kors och händerna i knät. Han lutar sig över soffkanten, ler och tittar in i kameran.

Fredrik Bengtsson, leg. psykolog med specialistinriktning inom existentiell psykologi.

Vissa ser det som en svaghet att existentiell hälsa inte går att mäta och menar att det gör det svårt att jobba med. Men allt i livet är inte mätbart och på Euro Accident tror vi inte att allt vare sig kan eller ska mätas när det kommer till människans välbefinnande.

Det är något vi behöver förhålla oss till och som behöver prägla hur vi ser på, förstår och hanterar ohälsa.

Vad händer om vi erkänner även det som är omätbart? Kanske finns det något viktigt att lära av det omätbara?

Fredrik Bengtsson, leg. psykolog och metodansvarig på Euro Accident, och en av få psykologer i Sverige som är existentiellt inriktade.

Existentiell hälsa på nationell nivå

2024 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att undersöka och utveckla arbetet inom existentiell hälsa. Att ämnet lyfts på regeringsnivå ser vi på Euro Accident som något positivt och vi hoppas att dessa ansatser kommer att skapa bättre förutsättningar för fler aktörer att jobba utifrån det existentiella hälsoperspektivet.

Stor betydelse för folkhälsan

Resultatet i Folkhälsomyndighetens slutredovisning, som publicerades den 6 mars 2025, visar att det existentiella perspektivet idag främst får utrymme i arbetet inom palliativ vård och när det gäller utsatta minoritetsgrupper i samhället.

Samtidigt konstaterar man att det existentiella hälsoperspektivet har en stor betydelse för att Sverige ska lyckas nå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. I sammanfattningen specificerar Folkhälsomyngiheten fyra utvecklingsområden för det fortsatta arbetet med existentiell hälsa:

  • Synliggöra och stimulera arbetet
  • Öka kunskap om samband
  • Utvärdera verksamheter
  • Utforska mätmetoder

Forskning

När det gäller forskning om existentiell hälsa finns det fortfarande mycket att göra, men det är ett forskningsområde som ökat de senaste åren med allt fler studier som berör ämnet. Idag pågår flera stora forskningsprojekt i både Sverige, Norge, Danmark och USA. Du hittar några exempel listade här på sidan.

En stor del av forskningen tar avstamp i Aaron Antonovskys tidiga forskning inom medicinsk sociologi och det salutogena perspektivets grundfundament “KASAM” (känsla av sammanhang). Detta finns att läsa mer om hos bland annat Socialstyrelsen och Västra Götalandsregionens Institut för stressmedicin ISM.

  • Livsstilsverktyget, Sverige (Göteborgs Universitet) - forskning om hur det existentiella perspektivet kan främja hälsoutveckling inom livsstils och diabetesområdet.
  • Existentiella frågor i vårdande och lärande sammanhang, Sverige (Högskola ni Borås) - forskning samt ämnes- och metodutveckling med fokus på existentiella frågor i relation till hälsa, sjukdom och lidande samt hur vårdandet med fokus på existentiella dimensioner kan bidra till välbefinnande vid sjukdom och ohälsa.
  • Psychological Treatment of Stress - Induced Exhaustion Disorder (Uppsala Universitet) är ett exempel på forskning inom annat huvudämne, i detta fall stress och utmattning, där existentiell hälsa och meningsfullhet lyfts fram ur ett annat perspektiv.
  • Exicode, Danmark (Existential Health Cohort Denmark) - forskning om sambandet mellan existentiell hälsa, livskvalitet, sjukdom och dödlighet.
  • ISSEP, USA (Internationella Sällskapet för existentiell psykologi) - forskning om hur existentiella frågor påverkar både fysisk och psykisk hälsa.