Därför spricker ditt nyårslöfte redan i januari

Nytt år är för många synonymt med nystart och den tid på året då vi stannar upp och reflekterar över våra liv. Vilka (o)vanor vi skulle vilja sluta med och vilka vanor vi skulle må bra av att addera.

Äta hälsosammare, träna mer, stressa mindre, spara mer pengar eller sluta röka är vanliga nyårslöften som kan låta enkelt i teorin att börja eller sluta med, men desto svårare att genomföra i praktiken. Så varför sätter vi upp nyårslöften som både är svåra att hålla och får oss att känna oss misslyckade om vi inte håller dem? Vi frågade vår psykolog Fredrik Bengtsson om han vet svaret:

– I det glädjerus och känsla av nya möjligheter som präglar nyårsfirandet är det lätt att avge nyårslöften som där och då känns realistiska. Hinder och problem glöms gärna bort eller minimeras i feststämningen som råder. När vardagen infinner sig i den bistra januarimånaden som följer får många svårt att samla den kraft och motivation som krävs för att uppnå de uppsatta målen. Eftersom att man själv har satt målen och ändå inte klarar av att uppnå dem, leder det till en känsla av att man sviker sig själv och att man är svag, säger Fredrik Bengtsson och fortsätter:

– Genom att sätta delmål som känns möjliga att uppnå utan alltför stor ansträngning, blir förutsättningarna för att lyckas så mycket bättre än om du tar i med tårna. Om du vet att du har en tendens att vara väldigt prestationsinriktad och har svårt att vara nöjd med dig själv, kan rimliga nyårslöften bli ett sätt att öva dig på mer självomsorg och att ”good enough” blir ett mål i sig.

Något som, enligt studien, visat sig vara en grundläggande förutsättning för att lyckas hålla ett nyårslöfte är att börja med något snarare än att sluta med något. 59 procent av medlemmarna i studien lyckades hålla ett så kallat "närmandelöfte", medan endast 47 procent höll sitt "undvikandelöfte".

– Att börja med lustfyllda aktiviteter som bidrar till lycka, harmoni och livskvalitet är ofta mer motiverande och lättare att genomföra än löften om att sluta med något som man upplever är dåligt. Dåliga vanor och beteenden har ofta utvecklats som ett sätt att reglera känslor som hänger ihop med dåligt självförtroende, en svag självkänsla, oro och andra känslor som man vill döva eller fly ifrån för att stå ut med dem. Att lyckas sluta med något innebär att man först behöver klargöra vilka känslor som ligger till grund för beteendet och finna nya, mer konstruktiva sätt att hantera dem på innan det till exempel går att sluta med beteendet, förklarar Fredrik Bengtsson.

När Stockholms universitet publicerade en studie 2018 om nyårslöften bland svenskar visade det sig att endast 12 till 18 procent av svenskarna avger nyårslöften, medan motsvarande siffra bland amerikaner låg på 40 till 50 procent. Är vi svenskar mer försiktiga när det kommer till att avge nyårslöften eller har vi inte lika stark tradition av det i Sverige?

– Den amerikanska drömmen och devisen att du är din egen lyckas smed som präglar det amerikanska samhället uppmuntrar mer till att utmana sig själv och att sätta höga mål än det mer praktiska och rationella Sverige där olikheter i kultur och tradition sannolikt speglar skillnaden i andelen medborgare i respektive land som avger nyårslöften, menar Fredrik Bengtsson.

Fredrik Bengtsson, legitimerad psykolog på Euro Accident.

På engelska har andra fredagen i januari blivit känd som ”quitters day”. En dag då flest överger sitt nyårslöfte. Vad det beror på kan man spekulera i, men Fredrik Bengtsson tror att det främst beror på att de nyårslöften man gett är för ambitiösa. Att de är svåra att uppnå givet de förutsättningar, den motivation och den energi för förändring som man har när magin kring jul- och nyår har lagt sig och övergått i vardag i januari.

– Man kan se nyårslöften som uttryck för en önskan och ett ställningstagande om att man vill uppnå bättre hälsa och livskvalitet som man bör hålla fast vid även om man känner för att ge upp på ”quitters day”. Vet man med sig att man inte brukar klara av att hålla sitt nyårslöfte kan man skjuta upp startdatum till påsk, till sommaren eller någon annan tid på året då man vet att man brukar känna sig starkare, mer motiverad och inte minst mer energifylld. Att sätta delmål och låta tiden för att uppnå det önskade målet bli mer utsträckt i tid är också ett bra knep.

Källor:

National library of medicine (2020). A large-scale experiment on New Year’s resolutions: Approach-oriented goals are more successful than avoidance-oriented goals

Stockholms Universitet (2018). Hur väl håller vi våra nyårslöften? En randomiserad kontrollgruppsstudie med tolvmånadersuppföljning.