Debattinlägg
Svenska företag får otillräckligt stöd för rehabilitering av personal
Den arbetsrelaterade psykiska ohälsan ökar i samhället. Samtidigt är förtroendet för det offentliga rehabiliteringssystemet lågt bland svenska företag. Nu behövs förändring menar Maria Rylander, produktchef på Euro Accident.
Än är det sommar och för vissa semestertider, men för många människor uteblir avkopplingen. För människor som redan är i riskzonen är semestern inte lösningen på stressrelaterade problem. Några veckors ledighet räcker inte alltid för återhämtning, andra insatser krävs.
Sveriges riksdag klubbade 2018 igenom en reform som skulle motivera arbetsgivare att förebygga och minska sjukfrånvaro bland sina anställda. Trots detta ökar den arbetsrelaterade psykiska ohälsan i samhället, och en undersökning genomförd av Novus visar att det offentliga rehabiliteringsstödet går till stora organisationer med fler än 200 anställda. Insatserna missar därmed små- och medelstora svenska företag som utgör 99,9 procent av de svenska företagen. Det är en snedfördelning av gemensamma resurser och ett orättvist stort ansvar att bära för cheferna på landets små och medelstora företag.
Den rådande rehabiliteringsmodellen måste reformeras. Målet bör vara att hjälpa människor så att de långsiktigt får en förmåga att leva ett hälsosamt och hållbart liv, som gör att de vill och klarar av att ge under hela arbetsdagen och har energi kvar till fritid och familj.
Detta är våra förslag för en bättre rehabiliteringsmodell:
- Sätt mål på helheten, inte delarna. Hur kan vi se det som en framgång när en avgränsad diagnos avhjälpts eller en enskild sjukskrivning avslutats om det finns ytterligare ohälsa som resulterar i återkommande sjukskrivningar?
- Vi är olika. Det betyder att insatser och behandling som anpassas till den specifika individen har långt mycket större chans att lyckas.
- Människan vill vara frisk. Vi behöver skapa möjlighet för varje individ att hitta sin förmåga att acceptera och anpassa sig och på ett sunt sätt förhålla sig till yttre faktorer som man själv inte kan förändra.
- Tidiga insatser. Omedelbart stöd vid tecken på ohälsa och tidig kartläggning för att upptäcka risker och sårbarheter.
- Samordnade insatser. Tydlig koordinering genom exempelvis en rehabprocessledare. Samverkan mellan olika discipliner.
Det finns en bättre väg – ytterst är en fungerande rehabiliteringsmodell en fråga om folkhälsa och samhällsekonomi.
Maria Rylander, produktchef Euro Accident